Omkring 4 procent (ca 300 000 individer) av Sveriges vuxna befolkning beräknas ha ett alkoholberoende enligt undersökningen Vanor och konsekvenser 2017 utförd av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Av dessa har 50 000 ett beroende med mycket stora problem medan det stora flertalet – 250 000 – har ett mindre uttalat beroende, mer eller mindre i det tysta, bakom hemmets stängda dörrar.
Andelen personer 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 16 procent 2020, vilket innebär en oförändrad nivå sedan föregående mätning 2018. Indikatorn riskkonsumtion av alkohol följer på befolkningsnivå andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade fysiska, psykiska, sociala konsekvenser.
Andelen var högre bland män än bland kvinnor, 20 respektive 12 procent.
Drygt var tionde kvinna i Sverige (12 procent) har en alkoholkonsumtion som definieras som riskbruk.
Andelen högkonsumenter har ökat kraftigt sedan 1995 och i dag räknar forskarna med att cirka en miljon svenskar har en så hög konsumtion av alkohol att de riskerar medicinska eller sociala problem.
Det vanligare att ha ett beroende i gruppen män med låg utbildningsnivå jämfört med män med hög utbildningsnivå.
I en studie på alkoholbruk och mental hälsa hos kvinnor visar det sig att kvinnor med hög utbildning och god ekonomi drack mest. En av tio drack så pass mycket att hon riskerade sin hälsa.
